Jag har upptäckt att jag har fått en riktig kompis. En kille, som jag inte ser som nån jag vill inleda nåt annat med än bara vänskap. Vi pratar hela dagarna i ända om allt vad livet nu kan innehålla, vi skrattar och vi skojar om allt möjligt. Hamnar vi på sniskan en dag, så är vi inte sena med att be om ursäkt dagen efter. Från första början såg jag väl inte honom som en potentiell jättenära kompis, utan mer som nån man kunde flörta med kanske, men nu har jag väl upptäckt att det är fullständigt meningslöst att försöka med. Vi känner inte varandra jättebra, men han är ändå en sådan som jag känner att jag kan berätta allt för och prata om allt med. Vi berättar allt roligt som händer om dagarna för varandra och vi bryr oss. Det är så roligt, och jag är så himla glad att jag har honom i mitt liv, han är verkligen nån jag saknat.
Tack M :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar