Örebro

Hela helgen spenderas i Örebro med alla goda vänner. Fredagskvällen blev kort för födelsedagsbarnet Anna och hon sov med spyor över sig själv redan 21:00. Lyckat värre... Men vi fick oss många goda skratt och föräldrabesök för hemskjuts. Vid 22:30 gled vi in till stan och Strömpis blev första anhalt efter en cider på Njuta. Johan var snäll och lät oss komma in även fast Moa var i yngsta laget och född -89. Man kan alltid lita på Skuthälla... Inte mycket folk där inne, och bra var väl det, för Moa låg på dansgolvet och Carro klängde som en igel på J, vilket hon kanske kan tycka är lite pinsamt så här i efterhand... Ha ha. Efter diverse porriga visa-brösten-på bild-för-securitas-vakten-som-jobbar-hela-natten-bilder och några Strawberry Duiqairi senare försvinner Carro och Moa från Strömpis och jag känner mig vilsen. Ringer Carro och konversationen ser ut ungefär så här:

Erika: Vart är ni?
Carro: På Strömpis!
Erika: Men vart på Strömpis? Är ni utomhus?
Carro: Men på Strömpis för fan!
Erika: Men Carro vart fan är ni?
Carro: Men på Strömpis hör du väl!
Erika: Får jag prata med J...
Jocke: Vi är utanför Njuta!

Tack där Carro, för din utomordentliga korrekta förklaring om vart ni befann er, det hjälpte mig oerhört ;) Jag gick ut från Strömpis och på bron bort mot Stortorget står Moa och gråter för sig själv med pojkvännen i telefonen, och säger att hon vill hem till Torsby. Hon hade inget mobilnummer till nån av oss, så jag förstår henne att hon var ledsen... Snällt av Carro också att lämna henne där, haha. Fyllon! Tog Moa under armen och gick mot Harrys för att möta upp A och där träffade vi på nån skum karl som verkligen försöka intala oss att vi var från Norge. Lite småjobbig konversation så där på kvällskvisten... Började iallafall röra oss bort mot Norr och Moa hakade på A's kompis N hem till honom, för att ens ha nånstans att sova. Jag gick med A hem och somnade väl framemot 05. Vaknade vid 08 av att A står och hoppas jämfota i sängen bredvid huvudet på mig... Jag tar nog tillbaka det där med att det är jobbigt att ha två små gulliga barn i huset... 193 cm 25åring är precis lika jobbigt. Sen flöt helgen på i ungefär samma race, och lördagen innebar middag på Lilla Örebro och sen hem till sängen lika fort som maten gick att få ner i magen. Matkoman gjorde sitt för att man inte ens skulle orka klä av sig själv för sängen... Sov gott till 10 och då låg vi i sängen och lyssnade på Misfits och käkade godis. Mycket trevlig helg måste jag säga!