somnade ifrån väckarklockan imorse, men vaknade av att solen kittlade mig i ansiktet. trodde genast att jag sovit bort flera timmar, men klockan var bara sju, och jag kände mig klarvaken. pinnade upp ur sängen och gjorde mig iordning, frukosten tog jag med till jobbet. drog igång lite musik i mobilen och såg mig sen i spegeln. ljudet av Palace Station kvittrade i huvudet på mig, och jag såg hur lycklig jag är. en illusion av glädje, gjorde att vid min sida stod
Den underbara och strålade ut ännu mer positiv energi till mig. gårdagens telefonsamtal må ha varit jobbigt, som så många andra vi haft, men det ger så mycket mer av att prata med personen i fråga om jobbiga saker.
Den underbara är den första personen jag träffat som jag verkligen kan prata med om sånt som stör mig, utan att någonting undanhålls och så, det känns toppen.
jag ska arbeta mycket med mig själv nu för att glömma och ignorera vissa fakta, vilka jag fick bevisat igår bara är ett enda stort ånger. det må göra ont i mig stundvis, men det som var upp mestadels av tiden är bara all underbar lycka jag känner. har jag nånsin känt så här förut? jag tvivlar starkt.
Underbara du
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar