Häromdagen hamnade jag i en diskussion som handlade om barn, och det hela började med att jag kom med förslaget om Lek & Bus-landet någon dag efter mitt jobb, det vill säga vid 15:30-tiden. Kommentarerna runtomkring mig som jag fick löd i stil med

"Nej, det är alldeles för sent en vardag, då ska barnen gå på dagis dagen efter och vara riktigt utvilade!"

och absolut, det argumentet köper jag, men det som kommer som en kontring efteråt förstår jag verkligen inte;

"Det bästa är at åka en helgdag, direkt efter middagssovningen runt lunch, stanna på McDonalds och äta och sen leka järnet"

HUR kan man ens påstå att McDonalds skulle vara bra för ett, i det här fallet, snart 2-årigt barn? Är människor i dag så pass lata, att de inte ens orkar laga ordentlig mat till sina barn? Dels är det inte riktigt mat, utan bara en massa skit, och dels är det inte alls nyttigt för barnen. Hur kommer framtidens befolkning ser ut, om vi hela tiden "matar" våra barn med inställning att man "unnar" sig själv en hamburgare då och då? Budskapet som då går fram är ju att hamburgaren från McDonalds är en slags belöning, att det ska vara bra för kroppen. Hur skulle det se ut om vi talade om att unna oss en långpromenad, unna oss hemmagjorda köttbullar en dag, eller helt enkelt sket i att lägga någon energi på att tala gott om skräp? Det gör ingen någon nytta...

Intressant i ämnet: