Vad hände?

Motivationen till träning bara öser över mig... Mitt planerade schema, bara baserat på vad jag VILL göra för att det är skoj, ser ut enligt nedan:

Måndag: BodyCombat-aerobics
Tisdag: Spinning
Onsdag: Core + Box 'n Kick
Torsdag: Cirkelgym
Söndag: Spinning + Bodypump.

och såvida träningsvärken inte är för jävlig, och att vi har tid, kör jag och Olle en ordentlig helkropps-genomkörare på gymmet på lördagmorgnarna.

Har hållt igång i ca 26 dagar med daglig träning, och jag ser mycket fina resultat. Konturerna på armarna (biceps/triceps) börjar dyka upp, min annars bara STORA rumpa ser helt plöstligt lite mer anklik ut (vettefan om jag gillart? mer promenader och kondition), konturer kring magmusklerna dyker sakta men säkert fram under hullet och ryggen ser inte bara ut som... skinn? Helt ny upplevelse för mig det här och jag kan inte annat än att njuta.

Förra veckan gick det inte att göra mer än en armhävning på cirkelpasset, men igår, tjoff tjoff, 12 STYCKEN PÅ RAKEN! Dock på knäna alla gångerna, men bättre än ingenting...

Jag är på gång!

Jag har alltid varit missnöjd med min kropp, och nu på sista tiden har jag varit det ännu mer! Trots starkare trygghet i mig själv, så har kroppen stört mig. Varenda spegel, varenda skyltfönster har stört mig, för jag kan ju inte ge fan i att inspektera mig själv från topp till tå varenda gång...

Runt jul fick jag för mig att jag provar att köra viktlösa knäböj hemma varje kväll, i Tabata-intervallform. Fy sjutton vad jobbigt det var. I födelsedagspresent fick jag en Kettlebell, och jag blev kär. Det kändes i HELA kroppen efter bara 4 minuters arbete i Tabata (kan vara för att jag är så otränad) men kaching, det behövde inte vara svårare. Har fortsatt med mina knäböj, och nu även magövningar varje dag hemma.

Gymmet hemma har nu öppnat, och har gruppass. Har varit på tre pass spinning och två pass cirkel hittills. Schemat ser späckat ut framöver, och jag hoppas bara att jag orkar hålla i. Motivationen är på topp, och jag har ett jävlar-anamma som jag aldrig haft förut, vilket gör att jag verkligen tar ut mig. Så underbart att få maxa! Spinningen håller på att dö på mig pga det... Men idag, vilken träningsvärk i rumpan från gårdagens pass, fantastiskt!

Sedan oktober har jag tappat lite drygt 4 kg i vikt, av att endast ge sjutton i att äta på kvällarna, utan fokuserar mina mål på frukost och lunch. Det är inga stora portioner, men maten är av hög kvalitet. Det är mycket fett, för att hålla mig mätt (kcal gör dig mätt du vet!), det innehåller nästintill inga kolhydrater för det blir jag bara konstig i huvudet av och vill somna och det är lagat helt från grunden hemma vid spisen. Periodisk fasta försöker jag hålla mig till, från 18:00-09:00, vilket blir 15 timmar. Mer går inte att tima ihop i mitt liv idag, men jag önskar jag kunde få till någon timme mer. Har aldrig varit starkare på ett träningspass än efter 15 timmars fasta och bara en kopp kaffe... :)

If you love something, set it free. 

If it comes back, its meant to be.

will always love you. welcome back, my darling!

det är alltid du som har all kärlek från mig. vad som än händer på vägen dit.

det här med att hjärtesorg ska göra ont i hjärtat tror jag inte ett dugg på. eller så har min hjärtesorg gått för långt vid det här laget, för så fort nåt är jobbigt är det i mina äggstockar det gör ont. konstigt det där med kroppen

I'm right here waiting, for you.

jag vill bara skrika rakt ut, av frustration. jag är den som känner honom bäst, och vet att det är så här han gör. han har gjort det förut, och berättat det för mig. varför ska han kväva någonting som har varit så för jävla bra, VARFÖR!!!!!

lättnad och saknad på samma gång. hur hanterar man det? jag känner mig stark, flytten kommer gå bra. jag och lilla segon. för de som undrar, så finns nog egentligen ingen förklaring. vi hanterar det här på vårat sätt och efter helgen har även O förstått vad som faktiskt varit konstigt efter uppbrottet som gjort det svårare än vad det hade behövt att vara. vissa delar väljer vi att behålla oss emellan, men det andra får nog tyvärr försvinna. snälla, ge mig styrkan.

Smärtan över att ha förlorat sitt livs stora kärlek, den jag trodde jag skulle leva resten av mitt liv med, på grund av någonting som ingen av oss förstår...

 

I guess it's all right I keep my head high,
You'll never see me cry,
Confused over you, better by me, yeah

du är allt och utan dig är jag ingenting.